Som vanligt med denna blogg blir det mest att jag bloggar periodsvis..
Kände att jag behövde någon slags "konstform" för att avreagera mig.
Sitter just nu i skrivande stund med en kopp kaffe.. vaknade sent idag.. men jag somnade inte förens sex i morse.. känner att jag börjar dra på mig mina gamla vanor.. inget jobb.. ingen aktivitet.. inget som stimulerar min hjärna.. då blir det att när jag väl ligger i sängen och ska försöka sova att jag vrider och vänder och ligger och funderar och filosoferar.. oftast till det sämre. Varför är väl frågan som poppar upp minst ett hundratal gånger.. varför tillåter jag mig att hamna i den här sitsen varenda jävla gång?

Har ett tillfälligt jobb.. går hemma några månader.. blir depprimerad och sen ska jag hitta glöden igen för att jobba igen.. men det e fan inte så jävla lätt. Det ÄR inte konstigt att man går ner sig och blir less och nedstämd.
Att inte varit på en och samma arbetsplats i mer än 6 månader.. hur får det en och känna sig lixom?
Är det sånt som händer, eller är jag en total failure?

Nu vill arbetsförmedlingen att jag ska gå efter jobbgarantin för "ungdomar".. ok.. så jag e en sån där ungdom nu.. som ska ha praktik i 3 månader på olika arbetsplatser.. för att komma in i arbetslivet... jaa men det låter ju jävligt vettigt? Efter 3 månader på en arbetsplats har man ju för i helvete precis kommit in i arbetet? Och får jag ingen fortsatt anställning bär det av till nästa arbetsplats för praktik i 3 månader...
Alltså sug.
Jag känner att jag e lite bättre än så.. bara jag hittar ett jobb själv... men det är ju lättare sagt än gjort.

Jag blir verkligen förbannad. T.o.m Jobbcenter hade bättre erbjudande till mig än arbetsförmedlingen..
Men jag är ju arbetsförmedlingens ansavr efter som jag har jobbgaranti för UNGDOMAR!
Jag är för det första ingen jävla ungdom! Och jobbGARANTI? vad fan är det för jävla namn..







Ne, en kopp kaffe till.. sen ska jag pyssla här hemma.. jag behöver bli stimulerad.. så jag inte klättrar på väggarna här hemma.

hörs.